Michael Jackson
Jag vet inte ifall historierna kring honom är sanne eller inte, och även om de är det så tycker jag att det är synd att någon som honom dör. Han har ju, trots allt, gjort låtar som är kända över hela världen och många andra artister har får inspiration från honom. Men helt oväntat var det väl inte heller. Som tur är har vi vår egna lilla "Jackson" här hemma som är mer vild än tam idag! 2½ åringar har helt enkelt för mycket energi. ;)
Saknade barn
Igår var det dags att säga hejdå till mina äldsta underbaringar, för den här gången. De skulle hem till sin pappa och jag kommer inte att träffa dem på, hör och häpna, två veckor! På lördag åker de nämligen utomlands en vecka. Fast...jag kanske kan få in något besök innan lördag? ;) Förmodligen kommer väl någon av ungarna på i sista sekunden att dom har glömt något här hemma *s*
Mina två extra underbaringar, Andreas döttrar, kommer inte heller vara här hemma på två veckor. Utan det blir istället jag, Andreas, Vilde och Tristan. Nu ska här lekas Svensson liv! ;) Blir nog lite sola, bada och annat som barnen kan tänkas tycka om. Får hålla tummarna att det blir fint väder!
Fördomar
Jag måste säga att många fördomar är roliga. Faktiskt! Många gånger kan jag knappt hålla mig för skratt för att de är så dumma! Har många gånger hört fördomar om vad folk tror om mig och Andreas (och Matte) baserade på hur vi skriver, vad våra barn heter, våra åsikter i vissa frågor etc..
Och jag bara skrattar åt det. Än har ingen ens kommit i närheten utav sanningen! Fast det är ju rätt kul att höra vad folk tror...
Och efter att ha undersökt saken på aff så kan jag konstatera att det är synd om mina barn.
"Om dessa namn finns inom en och samma familj så får man nästan gratulera till den värsta kombinationen jag någonsin skådat. Så många barn med hiskeliga namn lär bli kända vida omkring och då har de väl lyckats på barnens bekostnad.."
Ja vad säger man. Rätt komiskt. Faktiskt. ;)
Gå vidare? Kom över det?
Ibland får man så dumma kommentarer när man pratar om Starla eller Alastor. Kommentarer som "har ni inte kommit över det än?", "när ska ni gå vidare?" etc. Jag blir lika förbluffad och irriterad varje gång. Hur tror människor egentligen att man ska kunna komma över det faktum att ens barn har dött?! Och inte bara ett barn dessutom, två av våra barn. Hur går man vidare när man är en trasig människa som aldrig blir hel igen? Jag vet inte. Men jag försöker förstå och jag försöket acceptera det faktum att jag aldrig mer kommer att få se dem. Men att gå vidare eller komma över dem? Aldrig i livet! Jag vill minnas varenda sekund med dem, förutom de allra sista sekunderna.
Svarade nyss på ett mejl som jag fått i mars men inte sett förren nu (det måste vara nytt rekord!) och jag skrev en sak i mejlet som jag tycker stämmer så bra. Jag vet inte om det stämmer för andra "änglaföräldrar" men för mig stämmer det. Detta skrev jag:
"Man får försöka ta en dag i taget och inte planera allt för långt in i framtiden. Samtidigt kan det vara bra att ha något att se fram emot, som en semester t.ex. Det är inte alltid man vet hur man kommer att må nästa dag, och så måste det få vara. Vi är inte mer än människor som försöker förstå vad som hänt."
Jag vet inte om jag någonsin kommer att förstå till fullo vad som hänt oss. Ärligt talat vet jag inte om jag vill förstå.
Vi älskar er Starla och Alastor!
Får fnatt..
Nu har det varit dåligt väder i 2-3 dagar! Det har regnat konstant sedan igår förmiddag. I vanliga fall hade jag inte klagat på lite regn, men när alla barnen är här hemma, ingen vill vara ute och alla går varandra på nerverna, då klagar jag! ;) Mina stora killar L och A sitter och spelar xbox och T är förstås vansinnig för att han inte får vara med. Visst vore det ljuvligt om man alltid fick vara med?! Men jag förstår A och L också. A är ju 13 och L blir 12 om två veckor, då är lillebror som blir 8 i slutet på augusti inte så populär! Bonusdöttrarna och min E håller på dansar eller nåt *s* Ska försöka komma på något för T att göra också, annars har vi ett tredje världskrig här hemma om en stund. Och så ska jag skicka iväg gubben och småkillarna att handla..fast just nu verkar det ganska lockande att göra det själv och komma ut härifrån ;)
Får hoppas att det blir bättre väder nu när ungarna har sommarlov. Regnar det hela sommaren som vanligt så vet jag inte vad jag tar mig till. ;) Skickar ungarna med DHL till lappland? Nä. Jag skickar nog mig själv till varmare breddgrader isåfall! ;)
Ibland får jag till det!
Idag är jag nog väldigt lättroad! Läste igenom en gammal tråd på aff där en tyckte att det var hemskt att man kunde välja att ge sin son namnet Lucifer. Själv tycker jag att det är rätt komiskt ur vuxna människor förvandlas till småbarn som blir rädda för satan när dom hör ett NAMN? Nåja, min son är ju åtminstone ingen djävul. ;) Men denna person frågade mig sedan (efter att jag sagt att min son heter det..) om jag visste att namnet Lucifer var förknippat med satan etc innan han fick sitt namn.. och mitt svar blev tydligen..
-Nej, jag är helt outbildad. :D ;)
Nu när jag skriver det låter det inte alls kul men jag började skratta när jag läste mitt eget svar. Är man lättroad eller är man?!
