Storasyster har fixat och trixat..

Ett tag innan Juno föddes så berättade Stella att hon hade tänk göra en "birth announcement". Idag fick jag se resultatet, jättefint tycker jag! Jag har så fina barn! Och ja, jag tar åt mig äran för Stella och Luna också.... ;-)

Pigg bebis

Jag vet inte vad det är med bebisar. Varför envisas de med att sova på dagarna och vara vaken hela nätterna?
Jag är helt slut men Juno verkar pigg och glad, hon ligger här bredvid och spanar. Juno har redan charmat alla syskonen och de tävlar om att få hålla henne. Och hon har även charmat sig in i mitt och Andreas hjärtan. Tänk att vår lilla prinsessa är här nu! Som vi längtat efter att få ha henne hos oss! Och jag ska verkligen inte klaga över att vår lilla tjej är vaken på nätterna och sover på dagarna, det absolut viktigaste är ju att hon är hos oss och att hon mår bra!
Vi älskar dig Juno!

Juno är här

Under eftermiddagen den 16 februari började jag få mycket sammandragningar vilket jag trodde berodde på att jag hade haft fullt upp under dagen. Men så kom de där värkarna jag längtat efter, och sedan gick det undan! Vid 18 tiden hade jag ONT och barnvakten var på väg.

I bilen på väg till förlossningen började jag undra om vi verkligen skulle hinna in och A började nog bli lite nervös han med :-) Vi kom in till förlossningen 19:15 och tio minuter senare konstateras det att jag är fullt öppen och att det bara är att krysta. Och vilken lättnad att få krysta! 19:37 föds lilla Juno och lugnar ned sina oroliga föräldrar med att vråla för full hals direkt.

Det har även gjorts ett EEG på Juno vilket såg helt normalt ut, skönt! Hade hon haft OH-syndrom så skulle EEG:et ha visat på det. Än sålänge sover hon också ungefär lika mycket som en frisk bebis (S & A sov otroligt mycket). Trots detta kommer jag inte riktigt kunna slappna av på ett tag. OH-syndrom visar sig oftast inom de första tio dagarna, senast vid 3 månader. Så även om allting tyder på att Juno är frisk så kommer jag fortfarande att vara orolig.

Juno är 51 cm och 3600 g. Alltså var A's gissning närmast på när hon skulle komma, längden och vikten var det dock Estelle som gissade rätt på.
Vår fina raketbebis Juno!

Gissningarna

Nu har jag sammanställt listan med alla gissningar på när Juno kommer. Det är barnen, vänner, släkt, familj, bekanta etc som gissat. Och är det någon som inte gissat som vill göra det så är det bara att skriva er gissning i en kommentar så lägger jag in eran också!
När jag inte hade någonting annat för mig tidigare idag räknade jag även ut medelvärdet på alla gissningar. Detta medelvärdet blev 3400 g och 50 cm! Vi får se när Juno kommer och vem som var närmast. :) Betydligt fler trodde också att Juno skulle komma efter BF....jag hoppas att ni har fel! ;) Hon får komma när som helst nu, förutom imorgon. Imorgon fyller storasyster år och det vore ju typiskt att få ytterligare ett barn på något av syskonens födelsedagar... ;)

Min gissning:
1/3, 3150 g, 50 cm


Andreas, maken:
27/2, 3450 g, 50 cm


Fredrika:
4/3, 3400 g, 50 cm


Michelle:
28/2, 3100 g, 49 cm


Ingrid:
2/3, 3700 g, 52 cm


Jonas:
5/3, 3450 g, 51 cm


Louise:
10/3, 3500 g, 49 cm


Andreas K:
6/3, 3920 g, 53 cm


Estelle:
3/3, 3600 g, 51 cm


Luna:
4/3, 3200 g, 52 cm


Anakin:
6/3, 3500 g, 51 cm


Luci:
28/2, 3050 g, 48 cm


Enya:
11/3, 3250 g, 52 cm


Tyr:
2/3, 3700 g, 52 cm


Vilde:
4/3 4444 g, 54 cm (jag tror att V gillar fyror!)


Tristan:
8/3, 1 ton, 30 cm (och fick han göra en gissning till, lite närmare syskonens, så gissade han på 2000 g och 45 cm!)


21 dagar kvar

Idag är det bara 21 dagar kvar tills vår lilla tjej är beräknad att komma till oss. Och för min del får hon gärna komma tidigare! Ont när jag rör mig, ont i ryggen, jobbiga förvärkar, kan inte sova ordentligt..
Så nu får hon gärna komma! Syskonen längtar och undrar också när hon ska komma och Tristan frågar i stort sett varje dag när hans bebis ska komma :-) Vi spekulerar också i vem lillasyster kommer vara lik. Alla är överens om att hon troligtvis är blond och majoriteten gissar på att hon kommer vara liten medan Vilde tror att hon är en "tockis" ;)
Vi bad även syskonen gissa på när lilla Juno kommer och hur stor hon kommer vara. Dessa gissningar tänkte jag lägga upp i ett senare inlägg. Är det någon annan som vill gissa så är det bara att svara på frågorna nedan och skriva det som en kommentar så fyller jag i era gissningar också! BF är 2/3.
När föds Juno?
Vikt och längd?
Övrigt?

Ryggen..

De senaste dagarna har min rygg inte mått speciellt bra. Det märks att det inte är min första graviditet, kroppen är mer sliten och trött. Lilltjejen sparkar och jag påminns om hur skört allting är. På ett ögonblick kan allting förändras så fort och att då få känna Junos sparkar och veta att hon lever betyder otroligt mycket. Det är mycket lättare att oroa sig för allting nu när man hur fort allting kan ändras och jag kan inte längre ta för givet att "allting ordnar sig". Jag kan inte ens säga att Juno är frisk, för det vet vi inte än. Innan hon föds har vi ingen aning om ifall hon är frisk eller om vi kommer behöva gå igenom samma sak igen. Det är skrämmande, men jag försöker intala mig att det helt enkelt inte kan hända oss tre gånger. Det sägs att OH inte är ärftligt, ändå har jag förlorat två barn tack vare sjukdomen. Jag måste våga hoppas och faktiskt glädja mig över Juno. Att bara gå omkring och oroa sig vid det här laget hjälper inte...

Med lite hjälp gick det

Jag fick aldrig till det där med BF nedräknaren på bloggen, men nu fick jag hjälp av Andreas att ordna till det. Så om allting fungerar som det ska så ska det nu finnas en nedräknare till höger i menyn. Jag är nere på tvåsiffrigt nu, 99 dagar kvar till BF! Magen syns ordentligt och lilla Juno sparkar på och verkar trivas bra inne i magen. Jag måste försöka ordna lite bilder på magen, det är kul att jämföra med tidigare graviditeter!

Jag och teknik...

Som de flesta vet vid det här laget så fungerar jag och teknik inte speciellt bra tillsammans. Det fick jag bevis på för bara en liten stund sedan. Det är många som har en "baby ticker" på sin blogg/hemsida och jag tänkte prova samma sak. Men inte tusan fick jag det att fungera! Det är väl helt enkelt inte meningen att jag ska ha en. Men vill ni se hur många dagar det är kvar och få en liten aning om hur Juno växer kan ni istället kika på länken nedan. Det är 118 dagar kvar till Juno är beräknad! Vi får se ifall hon kommer i tid eller inte. Med mina två äldsta gick jag över tiden (+7 med A och +1 med L), E kom på bf och T två dagar innan bf. Starla gick jag också över tiden med (+2) och de tre sista har kommit innan bf. Alastor kom ju en hel månad för tidigt! Huvudsaken är ju att hon mår bra, inte när hon kommer. Men vi får ta och prata lite allvar med henne så att hon förstår att hon ska försöka hålla sig borta från diverse årsdagar och sina syskons födelsedagar. Anakin blev sådär lagom glad när Alastor föddes på hans födelsedag.... ;)
Nedräkningen: http://babystrology.com/tickers/baby-ticker-glass.swf?parent=Kat&year=2010&month=3&day=2&babycount=1

Mera bebis

Nu när jag väl bestämt mig för att börja handla saker till bebis så bara kliar det i fingrarna efter att få handla! Jag funderade ett par gånger om overallen passar på en liten tjej med tanke på att den är grön. Men det vore ju tråkigt om färger var reserverade för ett visst kön. Kan mina söner ha rosa tröjor så kan mina döttrar ha grönt!
Jag frågade Estelle vad hon tyckte och hon gillade den. Men påpekade att vi skulle bli tvungna att hålla ögonen på bebis ännu mer. Vilde älskar dinosaurier och om Juno hade på sig overallen så trodde E att det kunde vara en viss risk att Vilde "kidnappar" sin lillasyster! Vi får väl se!

Jag kunde inte låta bli

Jag kikade runt lite på nätet, bland annat efter nya kläder till barnen. Det är så smidigt att handla på nätet! Hittade lite nya tröjor och byxor till barnen, men också något till vår absolut minsta älskling. Jag har inte vågat köpa något till henne än. Om något går fel igen så kommer det kännas ännu jobbigare att se sakerna/kläderna som var tänka till henne. Men idag tänka jag att det är skit samma. Går något fel så är det en fjärt i rymden jämfört med den andra smärtan och sorgen. Dessutom varken kan eller vill jag gå omkring och oroa mig för att något ska hända henne. Så idag slog jag till. Jag kunde inte låta bli. Otroligt söta kläder - och de är rosa! Det var ett par år sedan jag fick köpa rosa bebiskläder till mitt eget barn.
Juno kommer att bli världens finaste lilla bebis. Men så säger väl alla (blivande) föräldrar!

Det efterlängtade ultraljudet

Vill börja med att tacka med kommentarerna, både på se nyare inläggen och de som är från en tid tillbaka. Jag är dessvärre dålig på att svara, men jag läser dem alltid!

Idag var vi hur som helst på det efterlängtade ultraljudet. Och vi var båda två mer nervösa än någonsin innan inför ett UL. Med Starla visste vi inte att något var fel tills det att hon föddes, och med Alastor intalade vi oss att det inte kunde hända två gånger...Men det kunde det.
Bebisen verkade må toppen! Låg och vinkade och verkade trivas alldeles utmärkt! Om vi skulle ta reda på könet eller inte är något vi har funderat kring, men vi bestämde oss för ett tag sedan att om det gick att se så ville vi veta. Och vi ska få en alldeles perfekt liten flicka! Fick även ett nytt bf datum, 2/3. Flyttad åt rätt håll!
Det känns extra kul med en till liten tjej. Jag har ju bara två döttrar, varav den ena jag har varannan vecka och den andra kommer jag aldrig få hålla i mina armar igen. Jag och Andras har två perfekta småkillar tillsammans, så vi hade hoppats på att sista barnet skulle bli en flicka. Men nu kommer den nödvändiga ursäkten; vi hade förstås blivit glada över en liten kille också!
Och vips så löste sig namnproblemet också. Det blir en Juno!

Trött och illamående

Jag mådde otroligt illa i början av graviditeten. Så illa, och så trött, har jag inte varit under någon av mina andra graviditeter. Jag var alltså ganska lättad när illamåendet försvann och tröttheten började ge med sig. Den här veckan började illamåendet komma tillbaka och de senaste två dagarna har jag mått uselt! Och tröttheten kom som ett brev på posten också.
När det är som jobbigast i graviditeterna brukar jag tänka att "det här gör jag aldrig om!" eller "det är ju trots allt värt det". Och när bebisen är född så är det ju värt det, och plötsligt glömmer jag bort alla krämpor jag hade...Så var det även denna gång. Så jobbigt att vara gravid är det ju inte, jag mår ju prima under graviditeten!
Om det ändå vore så väl. ;) Det är väl bara att acceptera att minnet är bra men kort. Det ÄR jobbigt att vara gravid! Men det är som sagt värt det. Men den här gången vet jag också att det garanterat är sista barnet, vilket gör graviditeten lite annorlunda.
Jag har flera gånger sagt att det här är min sista graviditet, men ändå blivit gravid igen efteråt. Men så säker som jag är nu har jag aldrig varit tidigare.
Ett tag efter att vi förlorat Alastor började vi prata om att ev. försöka oss på ett sista barn. Vi bestämde oss för att göra det, men vi ville vänta lite. Och precis när vi tänkte göra igång började jag tveka. Var det verkligen ett till barn jag ville ha? Hur skulle jag orka med ett till? Men efter ytterligare lite funderande så bestämde vi oss ändå för att om det var möjligt, så skulle Alastor bli storebror. Och här är vi alltså nu, med en till liten på väg. Vårt sista barn, smurfen som bebisen går under här hemma.
Och det här blev ett långt inlägg bara för att säga en enkel sak egentligen; Att nu i veckan började jag känna Smurfens sparkar! Och i nästa vecka ska vi på ultraljud. Ni får gärna hålla tummar och tår att allt ser bra ut! Och om det går kanske vi även får reda på om det blir en lillebror eller lillasyster!

Otålig

Det här är ju inte min första graviditet så jag borde ju vara van vid det här laget..men det är jag inte! Jag är redan otålig och går och räknar ner, och då är det ändå väldigt långt kvar. Jag vet inte riktigt hur jag ska stå ut tills i mars med den här nyfikenheten, otåligheten och ovissheten. Trots att jag intalar mig själv att inte vara orolig så är det svårt att låta bli att oroa sig för allt som kan gå fel...



Beräknat ankomstdatum:  2010-03-06

Du befinner dig nu i vecka: 14+1
Dagar kvar tills bebisen kommer: 185

Och förresten..

Tänkte att det kanske var dags att göra det lite mer offentligt nu? De allra närmaste har ju vetat ett tag, men nu ser jag inte längre någon anledning att hålla det hemligt.
Om allt går vägen blir vi en till i mars! Och tro det eller ej, men den här gången var det faktiskt planerat. ;) Och absolut sista barnet. Det har jag sagt förut, men nu känner både jag och Andreas att det är nog.
Vi är såklart nervösa och oroliga att samma sak som hände Starla och Alastor ska hända igen. Men eftersom att OH inte ska vara ärftligt så är det större chans att vi vinner jackpotten på lotto än att vi drabbas av det igen. Dock kommer ju detta att kontrolleras vid födseln.
BF: 2010-03-06
Vecka: 13+0
Dagar kvar: 194

RSS 2.0