Jag måste säga att många fördomar är roliga. Faktiskt! Många gånger kan jag knappt hålla mig för skratt för att de är så dumma! Har många gånger hört fördomar om vad folk tror om mig och Andreas (och Matte) baserade på hur vi skriver, vad våra barn heter, våra åsikter i vissa frågor etc..

Nu har det varit dåligt väder i 2-3 dagar! Det har regnat konstant sedan igår förmiddag. I vanliga fall hade jag inte klagat på lite regn, men när alla barnen är här hemma, ingen vill vara ute och alla går varandra på nerverna, då klagar jag! ;) Mina stora killar L och A sitter och spelar xbox och T är förstås vansinnig för att han inte får vara med. Visst vore det ljuvligt om man alltid fick vara med?! Men jag förstår A och L också. A är ju 13 och L blir 12 om två veckor, då är lillebror som blir 8 i slutet på augusti inte så populär! Bonusdöttrarna och min E håller på dansar eller nåt *s* Ska försöka komma på något för T att göra också, annars har vi ett tredje världskrig här hemma om en stund. Och så ska jag skicka iväg  gubben och småkillarna att handla..fast just nu verkar det ganska lockande att göra det själv och komma ut härifrån ;) 

Idag är jag nog väldigt lättroad! Läste igenom en gammal tråd på aff där en tyckte att det var hemskt att man kunde välja att ge sin son namnet Lucifer. Själv tycker jag att det är rätt komiskt ur vuxna människor förvandlas till småbarn som blir rädda för satan när dom hör ett NAMN? Nåja, min son är ju åtminstone ingen djävul. ;) Men denna person frågade mig sedan (efter att jag sagt att min son heter det..) om jag visste att namnet Lucifer var förknippat med satan etc innan han fick sitt namn.. och mitt svar blev tydligen..

Det var ett tag sedan jag skrev någonting nu men det har inte hänt någonting utöver det "vanliga". Rätt skönt faktiskt, att bara få vara utan att det händer någonting hela tiden! Det som hänt dock är väl att bonusdottern E har fyllt 15! Stor nu! Likaså fyllde min systerson och barnens kusin Emanuel 4 år för en vecka sen. 

Det måste vara fel någonstans. För inte kan väl jag ha så stora barn att de går och blir kär, tar hem flickvännen, kollar på film tillsammans, skrattar, kittlas...Nog måste det väl vara fel?! Mina barn är ju inte äldre än 5! ;)
Men men...jag får kanske ta och acceptera att min stora son som fyllde 13 i januari nu har en flickvän. ;) Inte mig emot, tjejen är snäll och trevlig. Och hon gör A glad, det är väl huvudsaken!

E (bonusdottern) har ju också gått och blivit kär. ;) Visst får jag det att låta så enkelt? ;) Men hon blir ju 15 den här månaden, så det är väl kanske inte så förvånande. Och dom har ju varit tillsammans ett tag också, så jag har nog hunnit vänja mig. ;)

Barnen ger mig gråa hörstrån. Och än har jag ju inte fyllt 40. ;)

Dom senaste dagarna har vi haft en riktig sjukstuga här hemma..

Våffeldagen idag. Och det hade självklart alla barnen längtat efter. Själv tyckte jag inte att det fullt lika lockande att stå och laga våfflor till halva sveriges barn. Jag har ju ett par stycken. ;)

Men precis när jag tänkte sätta igång ringer Andreas som säger att han köpt med sig kinamat för att barnen gillar det. Bra tycker jag, men barnen håller inte med. Plötsligt fick jag väldigt många griniga 3-åringar här hemma. :D

Och de som brukar älska kinamat tröck i sig det under tystnad idag, blängde lite surt på Andreas och ilade sen iväg in på sina rum.

Och stackars Andreas vet inte vad han gjort...misstänker att han kommer att få stå och göra våfflor i helgen. Jag klarade mig undan i år! ;)

Ett nytt år. Mycket sämre än 2007 och 2008 kan det ju åtminstone inte bli *ta i trä*

Två dagar till julafton, eller 1,5 beroende på hur man räknas vilket sonen påpekade. ;) 

Idag har jag varit på tredje begravningen hittils i år. Det tar på krafterna. Det här gången var det världens underbaraste väns begravning. Hon gick bort i cancer för ett tag sedan och det som känns jobbigast är nog att ingen visste att hon var så sjuk. Dagen innan var hon hur pigg och glad som helst, och på morgonen dagen efter hade hon lämnat oss för alltid.
Tung dag...men nu hoppas jag att jag slipper gå på fler begravningar på många år...

..över hur andra människor orkar lägga näsan i blöt om andras liv och utnyttja ett förtroende de fått..
Pga upprepade tråkigheter där personer försöker göra sig roliga så har jag fått ta mig en allvarlig funderare. Ska jag fortsätta skriva om mitt liv och känslor som en så öppen plats som nätet? Ska jag forts'tta lämna ut mig själv och mitt liv så mycket som jag gör? Och jag har kmmit fram till att jag måste ändra på någonting, inte bara för min egen skull utan för familjen och andra anhöriga. Därför kommer jag i fortsättningen kanske inte skriva så mycket personliga saker i bloggen, men jag tänker fortsätta skriva om mina känslor. För de lämnar trots allt inte ut någon annan än mig själv.

Jag har också funderat på att lösenordsskydda bloggen för att kunna skriva om precis vad jag vill och kunna ha koll på vilka som läser, men för tillfället kommer bloggen att vara öppen för alla. Dock kommer jag sluta lägga ut personliga bilder (sålänge det inte är lösenord på bloggen).

Får se hur jag väljer att göra.

Såg nyss ett program om stora familjen i Storbritannien. Och jag kan verkligen hålla med det som sas i början av programmet, en del lär sig inte att säga "nej, nu räcker det". Jag förstår inte hur man som ensamstående mamma till 10 barn kan vilja ha ännu fler när man inte har råd att betala hyran? De blev senare vräkta men hon ville ändå ha fler barn. Och hon träffade en man, som var 56, och som också ville ha fler barn. Den dagen jag säger att jag gärna vill ha 10 barn till så droga ner mig och tvinga mig att sterilisera mig!

Men det är också härligt att se att man inte är ensam om att ha många barn. Trots det tvivlar jag på att jag kommer att komma upp i 13-14 barn ;) Har ju 10 med bonusbarnen och när alla här är hemma är det fullt fart..men vips så blir det bara jag, maken, V och T hemma. Då känns det tomt! Men man får också en chans att vila upp sig och komma ikapp med det man missat under veckan innan.

Nej, 13 barn är för mycket även för mig ;)

Sommaren har kommit till stan. Blå himmel, vindstilla, varmt i vattnet, solen skiner, glada barn. Kan det bli bättre? Ja det förstås, man skulle kunna få reglera tempraturen själv, för ibland blir det för varmt! Men det är väl såhär en sommar ska vara?!
Idag har vi varit på badstranden. Imorgon är sista dagen då alla är tillsammans, för på söndag kväll/måndag morgon åker mina fyra äldsta hem till sin pappa el vecka och bonusdöttrarna till sin mamma. Så då blir det bara jag, maken, Vilde och Tristan. Vi har inget större planerat utan får ta dagen som den kommer och försöka ha kul med barnen.

Känner mig lite fånigt stolt. ;-) Lyckades ändra bakgrundsfärgerna så att det blev svart och vitt istället för gult och lila.. det var lagom avancerat för mig :) Får se om jag lyckas ändra vidare..  :)

Idag har vi varit på kalas. Jag har ingen aning om hur vi lyckades, men lika många barn som vi åkte hemifrån med kom vi fram med. Annars är det fullt liv i bilen och bråk hit och dit. T.ex. det vanliga att Tyr nyper Enya eller Vilde i armen och förstås börjar båda skrika och Tyr som håller masken säger "Det var inte jag! Mamma!! Det var faktiskt inte jag!". Och att få honom att säga förlåt, det är ungefär lika stor chans som att vinna på lotto. ;)

Men idag höll de sig alltså lugna. Tack och lov! Jag skulle gissa på att det var för att mina fyra äldsta var på Grönalund med Matthias (deras pappa) igår. Men energi fick dom igen när de träffade sina kusiner, och speciellt födelsedagsbarnet Max! Mycket bus och skratt..men också tankarna på att vår Starla skulle ha varit lika gammal som Max (han fyllde 4 år). Trots det tycker jag att dagen gick bra och alla var glada när vi kom hem igen..skönt!

Just nu är dom två äldsta grabbarna med lillebror Vilde och hyr film. Först blir det väl barnfilm för de yngsta och sen någon annan för de äldre. Undr aom det går att lura på de äldre lite fredagsmys också? :-)

Skrev ett långt inlägg om hur dagen har varit och vad vi hittat på idag men av någon anledning försvann allting. Orkar inte skriva om allt men kort och gott har dagen varit helt ok.

Lämnade Vilde på dagis och åkte med Anakin (han var hemma från skolan idag) och Tristan för att titta på nya skor till Anakin. Hittade ett par skor inne på scorett som han gillade men de var lite för stora så vi gick vidare. Träffade på Hanna och hennes 2-månaders gamla son också. Gjorde verkligen ont att se honom och hans små fötter och veta att han var lika gammal som Alastor skulle ha varit om han ahde fötts på bf (föddes ca en månad för tidigt). Efter en fika och en stund senare gick vi dock tillbaka till scorett eftersom att Anakin kläckte ur sig att de var ju kanske inte så stora efter allt, de glappade bara lite. Vi köpte skorna och sedan skulle jag in en snabbis på Lindex för att försöka hitta någon ny tröja till Tyr och Vilde. Efter en stund hittade jag en var till dem och vi åkte hem. I bilen på väg hem frågar dock Anakin om jag inte skulle ha hämtat Vilde på dagis för fem minuter sen. Kollar på klockan och inser till min förvåning att han har rätt. Slänger mig på bromsen och svänger rutn för att åka till dagis istället för hem. När vi kom fram sprang Vilde runt för fullt med de adra barnen och personalen var så förstående, skönt!

så efter allt har det varit en ok dag. Troligtvis för att jag har haft så fullt upp. Dock önskade jag att jag hade hunnit förbereda mig lite på att få träffa Hanna och bebisen. Jag blev så förvånad och chockad så jag knappt fick fram ett ord.  Får se hur dagen blir imorgon...